Radon är ett ord som får de allra flesta av oss att rygga tillbaka av förskräckelse. Det är inte utan att det råder lite ”pest-och-kolera-varning” över själva ordet radon. Många tänker nog på en osynlig giftgas i dåligt ventilerade gamla stenhus när de hör ordet. Men vad är då radon för något? Ja, det ska vi ta reda på i den här artikeln.

Vad är radon?

Radon är en gas som bildas när det radioaktiva ämnet radium bryts ner. Radongas är luktlös, smaklös och totalt osynlig. Denna gas omvandlas i sin tur till så kallade radondöttrar. Dessa radondöttrar, som avger radioaktiv strålning, fastnar i damm som finns inomhus och som vi andas in. Visst är radon farligt, men bara om man går i närkamp med extremt stora mängder av ämnet ifråga. Jämfört med att röka, äta dålig mat eller att ligga alltför länge på stranden i stark sol är radon i begränsade mängder inte särskilt farligt. Bor du länge i ett hus där det finns mycket radon är risken större att du får lungcancer. Risken är inte överhängande men men ju mer radon du andas in desto större blir risken att få lungcancer utan rätt radonåtgärder. Är du dessutom rökare, aktiv eller bara passiv, blir risken för lungcancer större vid inandning av radon.

Hälften av strålningen som vi får i oss kommer från radon i husen där vi bor. Resten kommer från marken, rymden och sjukvården.

Här hittar du radon

Radon finns intakt i marken under och runt om huset där du bor. Det kan också finnas inkapslat i byggnadsmaterialet som huset är byggt av. När du skruvar på vattenkranen i köket eller i badrummet för att dricka vatten eller borsta tänderna så kan du kallt räkna med att det finns radon även i det vattnet. Radonet finns också, som vi tidigare nämnt, i den luft som vi andas.

Radon i marken där du bor

Det vanligaste är att radon kommer från marken. Det finns nämligen i stora mängder radon i jorden som vi trampar på med våra fötter. Många kommuner har därför undersökt marken i de mest tätbefolkade bostadsområdena. Du kan därför gärna ringa och prata med personalen på miljökontoret eller hälsokontoret i den kommun där du bor om du vill veta mer om radon i just ditt bostadsområde.

Radon i hus

De flesta hus vi ser omkring oss är gjorda av byggnadsmaterial av sten som innehåller det radioaktiva grundämnet radium. Oftast är det väldigt lite eller nästan inget alls. Byggnadsmaterialet blå lättbetong, eller blåbetong som det också kallas, tillverkas av alunskiffer som innehåller stora mängder radon. Blåbetong användes mellan 1929 och slutet av 1970-talet i ytterväggar, innerväggar och mellan bjälkar i hus. Om det finns blåbetong i huset där du bor kan det finnas så mycket radon i luften som ni andas inomhus att det kan vara direkt farligt. Dagens moderna byggnadsmaterial är tillverkat på ett sådant sätt att det nästan är helt fritt från radon.

Radon i vattnet

Kommunalt vatten kontrolleras ofta och mycket noga och brukar därför vanligtvis inte innehålla särskilt mycket radon. I vatten från brunnar som är borrade i berget eller från källor där vattnet rinner upp ur marken kan det förekomma innehåll av radon. Därför bör du kontrollera ditt vatten om det kommer från egen brunn. När vatten med innehåll av radon används i dusch, diskmaskin eller tvättmaskin frigörs radonet ut i luften inomhus. Det är ganska riskfritt att dricka vatten med radon i. Den största mängden radon passerar nämligen ganska snabbt genom kroppen och försvinner igen. Om det är för mycket radon i vattnet därhemma kan det bero på att det finns alldeles för stora mängder radon i luften inomhus. Därför ska du alltid mäta radonhalten i luften om du har upptäckt att du har för mycket radon i vattnet. Gränsen för hur mycket radon det kan vara i vatten gäller hus som är byggda för året runt-boende. I fritidshus och sommarstugor kan det därför finnas mer radon i vattnet utan att det för den skull är farligt för din hälsa. Du bor ju bara i sommarstugan allt emellanåt.

Radon i luften vi andas

Radon är alltså inget du kan fly ifrån, hur gärna du än vill det. Ämnet finns som ett osynligt spöke överallt där vi vistas, i marken, i vattnet och i luften. Det allra vanligaste är att radon i luften inomhus kommer från marken under husen där vi bor. Det finns klart utstakade gränser för hur mycket radon som får finnas i luften som vi andas. Gränsvärdena tillåts att vara högre för radon i luften på fabriker, kontor och andra arbetsplatser än för radon i luften i hus där vi bor.

Radonmätning

Radon mäts i becquerel. Dess kemiska förkortning är Bq. 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Enheten har fått sitt namn efter den franske fysikern Henri Becquerel, som tillsammans med makarna Marie och Pierre Curie fick nobelpriset i fysik 1903 för undersökningarna av uransalternas strålning. Makarna Curie och Henri Becquerel var alltså de som delar äran av att ha upptäckt radioaktiviteten.

I en vanlig bostad ska det inte finnas mer än 200 becquerel i varje kubikmeter luft inomhus. Vanligaste sättet när det gäller radonmätning är att använda en liten dosa med en känslig film som känner av radon. Det är relativt lätt fixat och kostar bara en femhundring på sin höjd för ett hus med en eller två våningar. Låt radonmätningen pågå under den tid på året då du värmer upp huset, det vill säga mellan oktober och april. Mät helst under tre månader men i vart fall minst två månader. Lev som vanligt i huset medan radonmätningen pågår.

Du kan också mäta snabbare om du till exempel vill veta hur mycket radon det är i ett hus som du har tänkt köpa. Då kan du mäta på några dagar, men den mätningen är inte lika säker och du kan inte heller använda resultatet från den mätningen om du ska söka radonbidrag.

För att få tag på mätdosor att använda för radonmätning vänder du dig enklast till kommunens miljökontor eller hälsoskyddskontor. Där kan du få hjälp att beställa mätdosor från ett mätlaboratorium. Följ noga beskrivningen som du får tillsammans med mätdosorna. Oftast är det minst två dosor som ska användas i två olika rum om huset har en våning. Snackar vi om ett flervåningshus så är det givetvis fler dosor som behövs.

När radonmätningen är klar så skickar du bara mätdosorna till laboratoriet tillsammans med ett papper du har fyllt i. Efter några veckor får du svar på posten om hur mycket radon du har i huset.

Radonsanering

Om du mäter radonhalten i huset där du bor och mätningen visar att det är mer än 200 bequerel radon i varje kubikmeter luft inomhus är det en ganska smart grej att försöka minska radonhalten i huset. Personalen på kommunens miljökontor eller hälsoskyddskontor kan hjälpa dig att hitta skickliga företag som kan det här med radonsanering. Du kan också hitta företag i telefonkatalogens Gula Sidor under rubriken Radon- och ventilationsföretag. En annan grej är att leta på internet.

Kommer radonet från byggnadsmaterialet i själva huskroppen kan du se till att luften byts ut oftare i kåken, exempelvis med hjälp av bättre ventilation. Kommer radonet från marken kan det räcka med att täta avloppsbrunnarna, täta runt skyddsrör för ledningar och att täta djupa sprickor i husgrunden.

Om det är mycket radon i själva marken under och runt omkring huset kan ventilationen behöva ändras så att det inte kommer någon luft från marken. Du kan exempelvis sätta in en fläkt som suger ut allt radon som kommer från marken. Om radonet kommer från vattnet kan det räcka med en liten finurlig apparat som kallas radonavskiljare.

Bidrag för radonsanering

Du kan söka pengar från länsstyrelsen för att få hjälp med radonsanering. Bidraget som du kan söka täcker hälften av kostnaderna men högst 15 000 kronor. Det är grymt viktigt att du går tillväga på exakt rätt sätt för att du ska få bidraget. Därför kan det vara en smart grej att ta ett snack med länsstyrelsen där du bor för att få veta vad som gäller för att kunna få bidrag för radonsanering. Till exempel måste du söka radonbidraget och få det beviljat innan du går åstad och bokar upp extern hjälp för att sanera huset från radon.